Snygg vinst mot talangjunior!

Nyvordne JHSF-distriktsmästaren och veteranen Per-Olov Larsson – tillika trogen och ofta framgångsrik deltagare i Östersunds SS´ förstalag – var kort före julhelgen nere i Skåne för att delta i 2016 års upplaga av den klassiska schacktävlingen Malmö Open. Slutsegrare blev stormästaren Jurij Solodovnichenko, spelandes för Växjö SK, närmast före Petro Golubka, ukrainsk IM, och GM Thomas Ernst, Farsta SK. Totalt sett var det ett hyfsat starkt startfält, med bland annat ett halvdussin stormästare och flera internationella mästare på plats bland de 221 startande, tog Per-Olov 50 poängprocent – 3,5 av 7 möjliga. Lite blandad kompott alltså, men ett parti som stack ut var P-O:s seger som vit över den unge och mycket talangfulle Lundajunioren Jedrzej Szumniak. Erfarenhet och rutin ställdes här mot ungdomlig frejdighet och ”gåpåaranda” – och denna gång var det de förstnämnda egenskaperna som tog hem spelet. Så här förlöpte drabbningen i fråga:

Vit: Per-Olov Larsson, Östersunds SS

Svart: Jedrzej Szumniak, Lunds ASK

Sicilianskt, Alapin-varianten (B 22)

Malmö Open 2016-12-18, rond 6

1.e4 c5 2.c3

En variant för att undvika många teorispäckade varianter i sicilianskt. Varianten ses ofta som lite passiv, men är inte helt ofarlig. /P-OL.

2.- d5 3.exd5 Dxd5 4.d4 Sc6

Det vanligaste draget, i konkurrens med Sf6. Fördelen med att välja Sf6 är att man undviker den lite speciella variant som vit väljer. /P-OL

5.Sf3 Lg4 6.dxc5

Att slå c-bonden Dxc5 ger vit ett extra utvecklingsförsprång med t ex Le3 och damen måste flytta ytterligare en gång. /P-OL

6.- Dxd1+

Att spela på att ge vit en dubbelbonde med 6.- Lxf3 7.Dxf3 Dxf3 8.gxf3 är inte heller bra, då vit kan hålla i c-bonden: 8.- e6 9.Le3! (9.b4 a5 är lite mindre klart). /GH

7.Kxd1 e5?!

Vid en första anblick ser detta väldigt starkt ut för svart, hotar pjäsvinst och bonden på c5. /P-OL

7.- e6 torde vara ett bättre alternativ här. Bakgrunden till det är att det, positionellt sett, ligger i logikens riktning att svarts vitfältslöpare kan tänkas bli bortbytt, och då är det viktigt att ha en bondestruktur som håller så många vita fält som möjligt! Rent allmänt är det mycket viktigt att bondestrukturen, i möjligaste mån, anpassas till det pjäsmaterial man har, eller förväntas komma att ha, på brädet! /GH

8.b4

Detta är hela idén med denna variant. c-bonden försvaras och en taktisk finess gör att svarts förmodade pjäsvinst går upp i rök. /P-OL

8.- f5

Ett tveksamt drag, efter cirka en halvtimmes betänketid. Svart som är en mycket lovande junior, såg givetvis resultatet av t ex 8.– e4 9.h3 Lh5 10.g4 exf3 11.gxh5 med merbonde för vit och en mycket svag svart bonde på f3 som snart går förlorad. Med detta i blickfånget ville svart komplicera spelet på ungdomligt vis. /P-OL

Positionellt skapar f7-f5 ytterligare en svaghet i svarts läger – nu punkten e6! /GH

9.Kc2

Vit kommer ur bindningen, men det är förståeligt att svart tycker sig ha kompensation för bonden. /P-OL

9.– 0-0-0 10.Lb5

Vit exponerar svart svagheter och vits bönder på damflygeln kommer att utgöra starka fästen för vits springare. /P-OL

Också det omedelbara Sg5 hade varit starkt här, även fast 10.- Lxf3, på 10.Lb5, inte hade varit särskilt attraktivt för svart. /GH

10.– Sge7 11.Sg5

Med den vita löparen avstängd av egen bonde blir de vita fälten c4, e6 och f7 mycket svaga och utmärkta mål för vits båda springare. /P-OL

11.– Lh5 12.Sd2

Dags för nästa springare att hota med ockupation av det vita fältet c4. /P-OL

12.– Sd5 13.Se6 Te8 14.Sxf8 Thxf8 15.Sc4 Te6

För att förhindra kvalitetsförlust och samtidigt försvara springaren på c6 i syfte att undvika isolerade bönder på a- och c-linjen. Svart kunde ha fintat med Sdxb4+ för att om vit tar tillbaka spela Sd4+ återvinna pjäsen. Vit spelar dock bäst 17.Kd2 och hotar både kvalitets- och pjäsvinst. /P-OL

16.Sd6+ Kb8 17.Lc4

Nu visar sig tydligt svarts svagheter på de vita fälten. Detta leder till forcerade varianter där vit får materiell fördel och även en positionell fördel. När det blir forcerade varianter av denna typ är det viktigt att räkna rätt, annars finns risken att avveckling sker till ett remiaktigt slutspel. /P-OL

17.- Sce7

Enda sättet att försvara springaren på d5. /P-OL

18.Lg5

Låser svarts båda springare. /P-OL

18.- Tg6

Vid första anblicken ser detta ut att rädda svart, men nu blottläggs löparen på h5! /P-OL

19. Lxe7 Sxe7 20. Lf7! Tg5

Inte bästa draget, men även andra drag ger vit en mycket stor fördel. 20.- Th6 undviker pjäs- eller kvalitetsförlust men vit har bonde över och tornet står lite konstigt på h6 eller h5 efter löparbyte. 20.– Txd6 fungerar inte heller då springaren på e7 är hotad efter cxd6. /P-OL

21.h4 Txg2 22.Lxh5 Txf2+ 23.Kb3 g6 24.Ld1 Sd5

Trots att vit har pjäs för en bonde är bönderna på e- och f-linjen inte helt ofarliga. Vit måste hitta en väg att neutralisera dessa och frigöra sina pjäser, inte minst kungen! /P-OL

25.a3 e4 26 Ta2

Vit väljer ett säkert sätt att få kontroll på bönderna på e- och f-linjen genom att offra en bonde. /P-OL

26.- Txa2 27.Kxa2 Sxc3+ 28.Kb3 Sd5 29.Kc4 Sf4 30.Kd4

Nu har alla vits pjäser aktiva positioner och de farliga svarta bönderna är neutraliserade. /P-OL

30.- b6 31.Tf1 bxc5+ 32.bxc5 Se6+ 33.Kd5

Vits kung tränger allt längre in i det svarta lägret och ett matthot börjar snart att torna upp sig! /P-OL

33.– Sc7+ 34.Kc6 Se6 35.Tf2 Ka8

35.– e3 faller nu på Tb2+ följt av Lf3 med matt i antågande. /P-OL

36.Kd5 Sc7+ 37.Ke5 Tb8 38.La4 Tb1 39.Sxe4!

Efter 39.- fxe4 40.Lc6+ Kb8 41.Tf8+ är det god natt för svart. /GH

39.– Sa6 40. Kd6

På 40.- Sxe4 avgör återigen Lc6+ snabbt. /GH

40.– Sb8 41.Sc3 Tc1 42.Sd5 uppgivet (1-0).

Vits c-bonde får nu fri lejd mot promovering, då matthoten fortfarande finns. Ett konsekvent genomfört parti av vit. /P-OL

Ja, detta var ett verkligt stilrent parti av P-O! /GH